tisdag 30 augusti 2016

Endast naturliga ingredienser.

Helgen som gick besökte vi Sofiero och såg det stora tårtkalaset. Skira, strama, vidlyftiga och fantasifulla konstverk i form av tårtor. Nu blir det mycket bilder.









































Romantisk våningstårta, blomsterbagare Helena Bertilsson. Visst missade jag många av tårtorna men denna, vinnaren, fick jag i alla fall med på bild.








































Sensommardröm, blomsterbagare Anna-Lovisa Andersson.








































Tårta Vert, blomsterbagare Boel Sörhede. Min favorit men jag tycker nog mer om grönt än om blommor.

Även om utsidan är naturlig gömmer sig säkert ingredienser som inte kommer från naturen t.ex oasis bland alla blad och blommor. Har försökt få reda på vad stickmassan tillverkas av men inte hittat någon sådan information.



























Till sist Sofieros jättetårta. 
Jag tittade mer på bakverken än på skyltarna som talade om vem som bakat så en del av skapelserna jag visar har jag ingen information om.

lördag 27 augusti 2016

Färgstarkt och fantasifullt.

Under veckan som gått har min man och jag varit på besök i en färgstark 







































och sinnlig trädgård. 










































Han, mannen min, är precis som katten Maija, 







































måttligt intresserad när det gäller trädgårdsbesök men följer ibland med ändå. Den här gången fick han i alla fall en riktigt god middag  och inte behövde han traska runt i trädgården någon längre stund heller. Vi gick så gärna runt själva, Anja och jag.
Mycket hade vi att prata om trots att vi inte träffas särskilt ofta. Har man trädgård som hobby finns alltid samtalsämnen. 







































Jag som tycker om att fotografera hade fullt upp mest hela tiden 








































för vart jag än tittade hittade jag motiv. 


Nog är det härligt med människor som vet vad de vill och dessutom ser till att genomföra sina idéer.








































I någon av Margery Fishs böcker har jag läst: 'Perenner som trivs ger en harmonisk bild och resultatet blir en lycklig trädgård – en lycklig trädgård är en fridfull plats'. Nog var det både en vacker och fridfull plats vi besökte i tisdags. 








































Jag som är mer förtjust i en liten pelargonstickling i en terrakottakruka än en stor änglatrumpet översållad med blommor är kanske inte rätt person att ha åsikter men sensommarblomningen var överdådig och trädgården underbar, inte minst i skymningsljuset..

Många tack för ett trevligt besök!

torsdag 25 augusti 2016

Det är visserligen inte september ännu

men det fina vädret och lusten att förändra har fått mig till att ta fram grensåg, sekatör, både stora och små spadar och spänner att lägga jord i. Egentligen skulle jag bara gräva bort för att ge plats åt hortensiorna, de där fem, jag köpte för några veckor sedan men när man väl börjar titta med 'luppen' är det mycket man vill och är i behov av att göra.







































Tidlösorna behövde omplanteras, lite sent kanske men det var bara en av dem som börjat skjuta skott (blomknoppar) och det behövde trädgårdsirisen också. Irisen har jag vid det här laget vänt ryggen till i flera år för att jag inte riktigt vet om jag vill ha dem kvar eller inte. Några har under tiden bara försvunnit och andra har lyckats hanka sig fram. Flera av de där som mer eller mindre levt på nåder har under de senaste dagarna delats, fått jordförbättring och långtidsverkande gödsel innan de återplanterats. Får de ny livskraft kan jag vänta med det drastiska beslutet ytterligare ett par år.







































En av de fem hortensiorna har hamnat på sin plats och där hoppas jag att den kommer att trivas. 
När jag grävde hålet, ett stort sådant, var det bara ytskiktet av jorden som var lucker. Tjugo centimeter under ytan var jorden stenhård och det misstänker (vet) jag den har varit sedan huset byggdes 1979. Inte grävde vi upp all tilltrampad och sammanpressad jord när vi grovplanerade efter att maskiner och ställningar försvunnit. Tyvärr kan jag tycka så här i efterhand för det är många växter jag under årens lopp tagit livet av på grund av okunskap och hårt packad lerjord.







































Nu är den stora gropen fylld med lucker jord och både benmjöl och rostigt skrot finns bland rötterna på Hydrangea yezoensis. Förhoppningsvis kommer blommorna att med skrotets och den nya jordens hjälp bli så där vackert blå.


Trevlig helg!

tisdag 23 augusti 2016

I februari var det tio år sedan

vi gick där på levadorna så gott som varje dag i en veckas tid. Fina dagar med vår och grönska fast vi hade vinter hemma. 










































Det var då jag köpte med mig en av de två agaphantusarna som just nu blommar i krukorna här hemma. Under alla år ända till nu har den där agaphanthusen från Madeira mest haft övervägande blå blommor men i år är alla vita, trots delning. Inte mig emot men lustigt är det. Kan blå blommor hux flux bara bli vita?


































































Vet inte namnet på den men den vissnar aldrig ner utan är vintergrön hela året eller gulvit som den är när den lämnar källaren och den mörka vinterförvaringen någon gång under mars månad. Gissar att det är en Agaphanthus praecox. 










































Den som nu blommar med blå blommor tror jag är en Agaphanthus campanulatus. En kärlekslilja jag köpte som en stor 'lökkaka' på Partihallarna i Gbg 2004 under namnet Agaphanthus africanus. 


Den vissnar ner helt och är lätt att övervintra i ett frostfritt och mörkt rum. Sedan inköpet har den delats många gånger och det är alltid lika roligt att kunna dela med sig. 

Fortsätt trevlig augustivecka!





lördag 20 augusti 2016

Nördar,

ett negativt ord tycker säkert många men inte jag. I torsdags när Antoinette, Sophie och jag vandrade runt i Barbro och  Bertils vackert spännande trädgård handlade det mest om just nörderi. 
Vi tittade på udda växter, 









































lusläste namn och




























funderade på kombinationer.








































Nog låter det i alla fall härligt nördigt med förklaringen till varför Bergenia ciliata, strävbergenian, har planteras tillsammans med gräset jag inte vet namnet på. 
- Det röda i grässtråna går så fint ihop med bergenians stjälkar.
Man får titta noga men visst är det så. 
















































































Njöt av rostiga krukor och








































alla andra underfundiga saker som Bertil tillverkat gjorde vi också.








































Vi utbytte erfarenheter, föll för nya växter och fick massor av tips och idéer.

Kanske är de roligaste och mest givande trädgårdsbesöken de man gör hos verkligt 'goda' trädgårdsvänner. Sådana man kan säga precis vad man tycker till och svara helt ärligt på frågorna man får. Det samma gäller när man får besök av dem i sin egen trädgård. Det är själva diskussion om hur man tänker som är så rolig, även om man inte alltid håller med.








































Tack för alla glada skratt och den goda lunchen. 






























Att som avslutning få en planteringsspade i handen tillsammans med 
uppmaningen: 
- Gräva får ni göra själva! Gör inte besöket mindre roligt.

Fortsatt trevlig helg!