Årets första trädgårdsfixardag

hade vi på landet idag den 23 januari. Solen sken och det var nästan vindstilla. 

En härlig dag med andra ord. 

Maken röjde sly och jag rensade ogräs, klippte bort gamla perenner 

och sockblommornas fortfarande gröna blad. Lite tidigt kanske men jag tror inte att vare sig pionknoppar eller sockblommor tar skada om det kommer en köldknäpp. Förra våren hann jag inte med planteringarna på landet och på sockblommorna, både den röda Epimedium x rubrum och den blekgula Epimedium x versicolor syntes knappt blommorna bland de vissna bladen. 

Nu kan jag hoppas att det i april blir en vacker blommande matta under de gamla uppstammade rododendronbuskarna.

Här hemma har vi inte särskilt mycket ogräs men på landet verkar alla arter stortrivas. Värst till att sprida sig är jordrevan, Glechoma hederacea. 

En riktig infiltratör som dyker upp så gott som överallt. Skulle jag nämna något positivt om den så är det doften, den aromatiskt kryddiga doften som så småningom kommer med värmen. Idag var plantorna jag rensade bort helt doftlösa. Lika bra det kanske för jag behövde absolut inte tveka över om de skulle bort eller inte.

Nu ikväll har jag läst lite mer om jordrevan i Sune Jonssons Blombok och i den klassas växten inte enbart som ogräs. Den har under åren haft stor betydelse inom örtmedicinen men också fungerat som krydda och använts som klarningsmedel vid ölbryggning. Vem vet, kanske skall jag försöka sälja ogräset till sonen eller vår vän Jan-Ove, som båda brygger öl.

Förr, för länge sedan, ordinerades den mot inbillningssjuka och fixa idéer men kan också enligt Sune Jonsson användas som grönsak i soppor och stuvningar, ungefär som spenat.

Istället för att förargas och smått svära över den kanske jag skall göra stuvningar?

Vår i köksfönstret

är det idag.

Snödropparna jag tog in för några veckor sedan har trots att de fått stå ute ibland blivit långa och gängliga av inomhusvärmen men är fina ändå. Hoppas nu de orkar slå ut också.

När jag grävde upp snödroppslökarna för ett par veckor sedan följde några nunneörtsknölar med upp. Dessa planterade jag mest på skoj. Trodde de skulle torka bort, men inte. Nu blommar de riktigt fint och jag kan inte bestämma mig för om det är blommorna eller de skira gröna bladen som är finast.

Slagit ut sina blommor har också blåbärsriset gjort. Mycket vår i köket idag ;-))

Fredag igen och Blommig Fredag med temat jag längtar....

Fortfarande, fast jag sedan några år tillbaka är pensionär, består veckorna nästan enbart av måndagar och fredagar. Resten av tiden bara försvinner. Denna veckas tema i Blommig Fredag är jag längtar...Fler bidrag hittar du här.

Visst saknar jag värmen,

solen, 

grönskan i trädgården, 

det roliga utelivet

och grönsakerna 

men med åren har jag 'nästan' lärt mig att inte längta bort de där dagarna jag har kvar. Tiden går så rysligt fort ändå.

Ena stunden blommar snödropparna och 

i nästa aklejor och pioner.

Innan jag oftast hunnit blinka är sommaren över och det är återigen höst.

Har lovat mig själv att försöka leva i nuet och njuta av alla dagar vare sig det regnar eller är solsken. Det finns inget dåligt väder, bara ...kläder och trädgården är jag lika glad i vilken årstid det än är, men visst är det något alldeles extra med snödroppar;-))

Galanthus 'Jaquenetta'


Trevlig helg!

Min favorit är veckans tema i Blommig Fredag.

Att välja bara en kan jag inte men snödroppar går nog inte leva utan?

Vem som är favoriten i trädgården varierar med årstiderna men just nu när inget blommande förvillar och stör är Chamaecyparis lawsoniana 'Imbricata Pendula' som en skulptur vi njuter av.

Väldigt fin är också rododendron 'Teddy Bear'.

Under trådcypressen, Chamaecyparis lawsoniana 'Imbricata Pendula', det svenska namnet fick jag med mig från Lindhults plantskola 2004, börjar vårens förstlingar visa sina gröna spjut. Hittills har vintern mestadels varit mild så det är många snödroppar som dykt upp. En av dem har till och med börjat visa sina vita knoppar. 

Oftast har det varit Galanthus 'John Gray' som varit först ut med sina enkla blommor hängande på en tunn, skör tråd men i år verkar Galanthus 'Jaquenetta' tagit över den rollen.

Eftersom blommorna är dubbla på den här greatorexhybriden är knopparna mycket tjockare än på 'vanliga' snödroppar. I vår trädgård firar hon 10-års jubileum så det är kanske därför hon är först ut just i år ;-))

Många växter i trädgården ser jag mest som fina väggar, tak eller marktäckning men just snödroppar tittar jag extra mycket och noga på och det har jag under de sista 3-4 åren gjort sent i februari på Gartneriet Spiren i Danmark. 

Att då få stiga in i de stora växthusen är som att förflyttas till slutet av mars. Julrosorna, snödropparna och cyklamen blommar för fullt, det doftar vår och numera efter ett flertal besök vet jag att det inte bara är jag som blir helt snurrig utan att även andra besökare blir minst lika rusiga. Visst är detta lite reklam men den är inte sponsrad utan helt min egen. 

Hoppas och önskar att jag är lika glad i snödroppar när jag går med rollator som mannen på fotot.

Efter varje gång jag varit i Skælskør har jag undrat över varför ingen, inte en enda plantskola eller trädgårdsbutik i hela vårt avlånga Sverige kan anordna en snödroppshelg med föredrag om snödroppar och försäljning av både billiga och lite dyrare udda lökar under mars månad? Ett svar har jag fått av en lokal plantskola. - Det finns inget intresse av snödroppar hos 'vanligt' folk. När jag ser tillbaka på bilderna från besöken hos Gartneriet Spiren stämmer inte det svaret. Nog är det helt vanliga trädgådsmänniskor precis som vi som kan ses på bilderna?

Kylan lär vara på väg tillbaka så igår grävde jag upp några snödroppslökar för att driva vidare inomhus. Bara helt vanliga Galanthus nivalis. De flesta lökarna var ganska små och ynkliga. Ett tecken på att de behöver delas och planteras om. Namnsorterna sköter jag betydligt bättre, delar vart tredje-fjärde år och då brukar lökarna även få lite extra långtidsverkande gödsel. De vanliga Galanthus nivalis är så många att jag drar mig för att sätta igång en omplantering även om den behövs.

Snart är det bara fyra veckor kvar tills Lena och jag kommer att få se snödroppar i massor - nu går jag här och hoppas att inget oförutsett skall inträffa.

Veckans tema i Blommig Fredag är Min Favorit och detta blir mitt bidrag. Fler hittar du här!

Trevlig helg!

Det kliar i fingrarna..

Första frökatalogen damp ner i brevlådan veckan före jul och så fort jag öppnade den glömde jag flera av de där löftena jag gav till mig själv i höstas.

Bland annat att jag skall minska på antalet krukor i både trädgården och växthuset för att slippa vara alltför bunden hela sommaren av växter som behöver vatten.

Var ända tills katalogen kom helt införstådd med att chili och goda tomater måste jag inte alls odla själv. Dessutom är jord och gödsel inte gratis och inte fröerna heller. Flera anledningar till varför det går nästan lika bra att köpa 'färdigt'.

Men, men bara nästan. Doften från tomatbladen när man kommer när dem och smaken av en solvarm tomat direkt från plantan går inte att köpa.
Tur att jag ändå har sparat lite tomatfröer. Det finns flera olika sorter på hushållspapper i köksskåpet. Egenodlade och gratis. Förrförra hösten gjorde jag likadant, bet i tomaterna och spottade kärnorna i papper. Av alla fröer jag sådde i våras blev det plantor. Favoriten var en piennolotomat som jag tyvärr missade att ta frön från. 

Chili odlade jag inte förra säsongen men väl spetspaprika. Köpte en förpackning paprika i livsmedelsbutiken och sådde några av fröerna. Alla frukterna på plantorna jag hade hann inte mogna och bli röda men många, många blev det och goda var de även som gröna.

Årets fröbeställningen är gjord och det blev bara plockblommor och grönsaker. Förr, innan trädgården blev full, sådde jag varje vårvinter en massa olika perenner. Julrosfröerna var alltid de första som grodde om de såtts med färska fröer. 

Fortfarande sår jag ibland aklejor. De riktigt fina bland dem har en tendens att försvinna och porslinsanemon, Aneonopsis macrophylla, för den vill jag ha många, många plantor av.

När vi på nyårsnatten pratande om våra drömmar inför 2017 var mina att bada och cykla mycket under sommaren som kommer. 

När man faller för något är det lätt att vara både optimistisk och orealistisk men nog skulle det ge bra motion att var tredje dag hela sommaren cykla mellan hemma och landet för att vattna krukorna. Jag tycker om att cykla och det är bara 2 mil tur och retur och just nu tror jag att solen kommer att skina varje dag och att sommarregnet alltid faller under natten.

Fröer är för mig inte bara växter utan också drömmar och längtan. Blir det i slutändan inte som jag tror har jag ju ändå i fantasin sett det färdiga resultatet framför mig ett antal månader och inte har jag behövt springa runt med var sig kanna eller slang för att passa med vatten.

Glädjen man känner när det spirar i en kruka är svår att förklara - den måste nog upplevas. 

Veckans tema i Blommig Fredag är fröer eller inte och fler bidrag hittar du hos Heléna.

Trevlig helg!

Snart är det 2017

och jag hoppas få vara med och uppleva ännu ett nytt, roligt och spännande trädgårdsår med

snödroppar och julrosor i februari-mars. 

Blåregn i april. Då blir det en resa med Rosebud till Italien och trädgårdsbesök som länge stått högt på min önskelista. Äntligen skall jag få besöka Giardino di Ninfa.

Har lovat mig själv att i maj och juni 2017 ta bättre hand om både grönsakssådder och små grönsaksplantor än vad jag gjorde våren 2016. 

Att tiden då inte riktigt räckte till 

får jag skylla på riksmötet som vi hade i Uddevalla i mitten av juni. 

Nog är det mer än skönt att kunna skylla ifrån sig, eller hur?

Veckans tema i Blommig Fredag är 2017 och detta är mitt bidrag.

Trevlig helg, Gott slut och Gott Nytt År!

God Jul!

är temat i denna fredagens Blommig Fredag och fler bidrag hittar du här.

Vet inte om det beror på erfarenhet, visdom eller ålder, men kan ju alltid hoppas på visdom, att vi lämnat julstressen bakom oss.

Julgranen får växa till sig ett tag till

och julblommorna är i år bara hyacinter, många hyacinter för doftens skull. Resten av det gröna kommer från skogen i form av mossa och ris.

Älskar kottar i alla dess former så det har jag alltid många av och nu till jul extra många men de får väl gå under namnet det bruna för inte är de gröna längre. Har dem i krukor istället för blommor, som täckning av jord istället för mossa och i adventsljusstaken istället för fönsterlav.

Inte riktigt allt det gröna kommer från skogen. Föll för en julros, en Helleborus niger, när vi besökte Tjolöholms julmarknad för några veckor sedan. Den står fortfarande lika fin på bordet utanför köksfönstret och är varje dag till glädje för både oss och småfåglarna.

När jag förra veckan såg temat för denna fredagen kände jag att jag var tvungen att gå in på bloggen för att kontrollera vad jag tidigare skrivit. Jul är ju en tradition och därmed en upprepning och upprepar mig vet jag att jag gör.

Egentligen letade och tittade jag inte bara efter jul utan framförallt ville jag veta vilka julsagor jag under åren lyft fram. Som gammal lärare har man ju sina favoriter och min stora, den där man enligt mig inte kan vara utan, eller inte låta bli att föra vidare till barn eller barnbarn, är Legenden om julrosorna av Selma Lagerlöf. 

Den kom ut i bokform första gången 1908 och känns fortfarande till viss del aktuell. Julens finaste betraktelse, troende eller ej och oavsett om du tycker om skrönor, julrosor eller inte.

http://www.litteraturmagazinet.se/selma-lagerlof/legenden-om-julrosorna

En riktigt God Jul önskar jag er alla!