Säkra kort i trädgården.

Lystnaden efter ovanliga växter har minskat betydligt sedan jag i mitten på 1990-talet blev trädgårdsintresserad eller hösten 2007, då jag bröt benet och av ren sysslolöshet och tristess startade en trädgårdsblogg. 

Nu känns dofter och växtminnen betydligt viktigare än det gjorde då. Det gör inget att de vita syrenblommorna blir bruna och fula under sommaren

eller att gallicarosorna bara blommar en enda gång. De bjuder alla på en doft jag sedan har med mig hela hösten och vintern. 

Bjuder på väldoft gör också akebian och årets blommor är på väg att slå ut. 

De vilda majnycklarna frösår sig rikligt och det gör aklejorna också om jag inte tar bort fröställningarna, men det gör jag.

När jag igår gick med mamma i hennes och pappas trädgård 

bland alla självsådda aklejor, förgätmigej, gullvivor, smörbollar från Claes pappa,

pioner från Trollevik och lite namnlösa rosor som fortfarande bara har musöron kände jag mig mer hemma än bland alla de där ovanliga små växterna som jag tidigare inte kunnat motstå.

Är det kanske så att man bara måste testa och prova innan man hittar hem eller beror det på att jag gett upp eftersom många av alla rariteter så som sipprutor, dubbel blodört lunddocka och solhattar av olika slag har dött. 

Epimedium grandiflorum ' Lilafee'                       Epimedium 'Fire Dragon'                         

Nu blommar säkra kort så som vitsippor och sockblommor, 

en liten primula jag inte vet namnet på men vars blommor är nästan blå, en och annan trillium som piggnat till sedan jag börjat ge dem lite mer gödsel än tidigare och aklejorna har massor med knoppar. 
Detta blir mitt bidrag till Blommig Fredag. Temat den här veckan är vad händer i rabatten? och fler bidrag hittar du här.

För snart tio år sedan skrev jag så här på bloggen och det gäller fortfarande bortsett från att parmaviolen är död sedan länge.

'Hela den långa mörka årstiden har jag hunnit glömma. Nu är det så underbart ljuvligt att jag önskar jag kunde klara mig utan sömn. Hinner inte med. Växterna slår ut bakom ryggen på mig och körsbär och plommonträd fäller redan sina kronblad. Det ser ut som om vintern är tillbaka med kraftigt snöfall. Idag såg jag att häggen slagit ut.

Det blir att göra som skomakaren, tror han var skomakare han med ’Stängt mellan hägg och syren’.

Luktolvonet och parmaviolen doftar så det spikraka håret krullar sig och det sticker i tårna. Olvonet är en riktig ’lusebuske’ som får vara kvar bara för den förföriska doften.

Den där lusebusken är nu ett litet träd med massor av underbart doftande blommor och årets knoppar kommer att slå ut i dagarna. Bladen är fortfarande lika omtyckta av löss och blommorna av mig. 

Trevlig helg!

En kal fläck bland alla sipporna.

Förra våren lade jag överbliven täckbark på en del av 'vitsippstigen' och just där dök Sippskålen upp för drygt en månad sedan. Svampen Sclerotinia tuberosa lever som parasit på vit och gulsippor och lämnar bara naken jord efter sig där den drar fram. 

Så fort jag såg de små skålformade svamparna grävde jag bort dem men det kom länge ständigt nya även om inte fläcken med den nakna jord blev större. Gissar att alla vitsippsrötterna i just det beståndet tog slut men vet inte hur och om svampen vandrar vidare. 

Anemone nemorosa 'Majbrud' står precis vid gränsen och på tur om svampen kan hoppa mellan de olika vitsippsplantorna. Svampar sprider sig med sporer så jag hoppas att det skall räcka med att gräva bort dem så fort de dyker upp så inga sporer hinner utvecklas. En liten planta av 'Majbrud' skall jag gräva upp och flytta till annan plats men sedan återstår nog bara att hoppas att svampen dör ut eller kan det kanske hjälpa med att spruta med Binab? Någon som vet?

 

När jag gick en tur med kameran hade solen försvunnit och det fanns inga utslagna sippor alls bortsett från 'Majbrud' men nog de är riktigt fina även när de tagit kväll?

Rosbilder både från England och Italien

och lite om mina egna erfarenheter när det gäller rosodling får bli mitt bidrag till denna veckas Blommig Fredag.

Temat är English Style? och det var den engelska cottagestilen jag hade i tankarna när jag i slutet på 1990-talet återigen började plantera rosor. 

Då hade jag hunnit glömma hur jag tidigare förgäves kämpat mot bladlöss, rosenbladssteklar, rosenrost och 

svartfläckssjuka. Istället såg jag framför mig en överdådig blomning och kände doften redan innan gallicarosorna från Flora Linnea var planterade. Så här i efterhand tror jag att besöket hos Ingemar Fägerlind i Östra Tunhem hade stor betydelse både för mitt nyväckta rosintresse och valet av rosor. 
Länge trodde jag att det bara var att gräva en liten grop i vår tunga lerjord och sätta ner plantan men har tack vare en trädgårdsvän lärt mig lite mer. Har nu till och med grävt upp plantor som fört en tynande tillvaro och lyckats rädda några av dem, bl.a  

'Dainty Bess', genom att gräva en 50 cm djup och lika vid grop. Den befintliga jorden har blandats ut med mycket barkmull, kogödsel, grovt grus och benmjöl. Rosen har återplanterats ca 10-15 cm djupare än den stått tidigare. Redan första säsongen efter omplanteringen har den piggnat till och kommit med flera nyskott. 
Numera sprutar jag rosorna med Binab ett par gånger under våren och detta ekologiska alternativ har haft effekt både mot rosenrost och svartfläckssjuka. 
Trots gödsel och annan omvårdnad har vi inga plantor som svingar sig högre än dryga 2 m upp i den lilla rostiga pergolan. 

Några 8-9 m upp i träden som i trädgårdsarkitekt Maresa del Bufalos privata trädgård, Roseto di Valleranello, utanför Rom kan vi nog bara drömma om. 

Hon har planterat många av sina fler än 1000 rosor vid höga träd. Satt plantan ca 100 cm från stammen och lett in rosenskotten mot den och låtit trädet vara själva stödet. Nog är det extra vackert med rosendraperier, långa skott som fulla med blommor, klättrar, klär in och hänger ner från hög höjd. 

Att plantera klätterrosor nära vattensugande träd som björkar eller pilar är ingen bra idé för de lämnar inte mycket vatten kvar till vare sig rosor eller andra växter.

Tegelmurar och rosor är inte en oslagbar kombination, men nästan så som här i England där min stora favorit bland rosorna, Rosa chinensis 'Mutabilis' brett ut sig. Den rosen kan inte bestämma sig för om den skall vara beigegul, ljust eller mörkt rosa. Kanske är det just därför den är så vacker mot tegelväggen? Tyvärr är den dåligt härdig hos oss.

Gallicarosorna runt uteplatsen doftar och blommar lika rikligt som jag en gång hoppades och trodde och

den vitblommande 'Bell Isis' tävlar ibland med Clematis 'Propertius' om vem som skall komma högst.

Den sista bilden visar igelkottsrosens knoppar, Rosa roxburghii, som jag såg för första gången för en dryg vecka sedan. 

Trevlig helg!

Ninfa, en dröm som nu gått i uppfyllelse.

Ända sedan jag för många år sedan såg ett avsnitt av Gröna Rum där Gunnel Carlson och Karin Berglund vandrade omkring i Ninfa har ett besök där stått högt på önskelistan. Vi, min man och jag, har under veckan som gått varit i Italien och tittat på trädgårdar och de knappa två timmarna bland rosor, ruiner, skuggor, träd och vatten i Giardino di Ninfa blev precis som jag hoppats och trott, resans höjdpunkt. 

Mer faktainformation om trädgården hittar du på nätet. Här på bloggen kommer bara bilder från vårt besök, många sådana. 

Bilderna går att klicka upp om du vill ha bättre skärpa.

Under veckan vi varit borta har Cision rankat trädgårdsbloggar och nog känns det extra roligt att komma hem och få beskedet att Glädjekällans Trädgårdsblogg enligt dem är bland de tio främsta 2017.

Fortsatt trevlig helg!

Spännande blåsippskorsning.

I lördags fick jag bland alla små fröplantor se två med nästan identiska blommor. En liten blomma på varje planta. Nog såg de ut att vara syskon alltid.

Svårt att få riktig skärpa för det blåste för mycket. 
Nu ser jag fram mot nästa års blomning. Kanske är de fler än två i den syskonkullen?
Gissar att det lätt uppstår hybrider i blåsippsvärlden för det finns så många olika men spännande är det ändå för en novis som jag.

April 2017 och månadens bild.

Månadens bild är återigen temat i Blommig Fredag och precis som tidigare nöjer jag mig inte med bara en enda. 

Vi har idag haft en blåsig men ändå ganska varm och solig dag med ca +14°. Jag har klarat mig med en tunn vindtät jacka när jag så gott som hela dagen fixat och donat i trädgården. Hann med allt jag tänkt göra och det är inte illa. 

Månadens bilder visar mest julrosor Helleborus x hybridus och nunneört av olika slag men där finns också gott om gröna snödroppsblad. Jag är, som ni säkert förstår av bilderna, inte särskilt förtjust i naken jord.

Har under årens lopp köpt på mig olika sorters nunneört, bland annat Corydalis glaucescence 'Pink Beauty', Corydalis solida '2-27B', Corydalis solida 'Grynet' och 

Corysalis turtschaninovii från Gerbianska, Corydalis malkensis från Göteborgs Botaniska Trädgård och Corydalis solida 'Kiss Proof' och Corydalis solida 'White Knight' från Bertil. Nu har de liksom blandat sig med varandra och jag vet inte längre riktigt vem som är vem. 

Det gör egentligen inget bara jag tycker om blomfärgerna. För 5-6 år sedan fanns inte särskilt mycket nunneört i trädgården men i år känns det som om hela trädgården, med viss överdrift, är full av plantor i färger från vitt, rött och till lila i en massa olika nyanser. I dag har jag ägnat mig åt att gräva bort alla ljust bleklila plantor, 

bara sparat de vita och som drar åt rosa och rött 

eller är riktigt dramatiskt mörklila.

De rödblommande hamnade där de gjort de senaste åren, runt julrosen, den som min vän Barbro tycker har blommor som påminner om tjocka och rundkindade bondflickor, sådan man såg i de gamla filmerna. 

Julrosorna har blommat överdådigt i år, inte minst de dubbla som fortfarande blommar som allra finast och mest. 

Hos några av dem, framför allt de enkelblommande, är själva blomningen redan över.

De har tappat kronbladen (nektargömmorna) och foderbladen har antingen blivit grönare eller som hos Helleborus niger mer rosafärgade. 

Kungsängsliljorna börjar ta över föreställningen och är nästan helt utslagna. 

Just nu viner vinden runt husknutarna men tidigare idag hade vi här på västkusten ändå en härlig aprildag.

Fler bidrag på temat hittar du här. 

Trevlig helg!